En kvinna i en liten by i Zimbabwe är omgärdad av ett myller av barn men längtar efter en egen baby, en politikers änka står tyst vid sin mans grav och ser på när hans kollegor lyfter ner en tom kista.Petina Gappahs karaktärer tycks ha vardagliga drömmar och önskningar men de lever i en värld där en limpa bröd kostar en förmögenhet. Ett land som bara haft fyra presidenter på hundra år, ett ställe där människor vet exakt vad som kommer att stå i landets enda dagstidning, därför att nyheterna som presenteras alltid är positiva. När sista taptot ljuder, Sorgesång för Easterly, Annexets hasande dans, Något fint från London, Dansmästaren i Mupandawana, I hjärtat av den gyllene triangeln, Vår man i Genève vinner en miljon euro, Hembiträdet från Lalapanzi, Moster Julianas indier, Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar, Min kusinsyster Rambanai, Förlikningen, Midnatt på Hotel California. I de här tretton novellerna får vi följa ett folk som kämpar med att klara av att leva under ett fruktansvärd styre. De brottas med de stora livsfrågorna som människor överallt gör; svikna löften, ouppfyllda drömmar och en längtar efter ett värdigt liv.
Mitt betyg: **** Många av novellerna får mig att tänka på, de för mig, stora författarna som skriver om Afrikas kontinent och problematiken i olika stater. På något sätt är de sorgliga och tragiska. Många handlar om krig och död. Det finns också hopp i dessa berättelser - ett hopp som föds ur alla dessa strider som verkar vara ett måste för att stater ska bli fria. Intressant läsning.
Ett bidrag till Novellvåg 2013
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar