Här kommer nr 3 i min Boktolva 2012 skapad av enligt O...
Korparna av Tomas Bannerhed
Vinnare av Augustpriset som årets bästa svenska roman!
Hör nu, väste han. Hör nu då för helvete när korparna kommer!
En pojke ser, med stigande skräck, sin lantbrukande far förtvivla över omständigheterna. De magra åkrarna ger inte tillräckligt, men trots att fadern plågats intill galenskapens rand av det tröstlösa slitet på gården är han som besatt av att sonen måste ta över och föra arvet vidare. Kedjan av generationer med plågade småbönder får inte brytas. Pojken räddar sig undan hos fåglarna.
Det är Sverige, det är Småland, det är ett annat sjuttiotal.
Tomas Bannerheds debutroman har hyllats av en enad kritikerkår som en knivskarp skildring av en pojkes våndor inför världen och vuxenheten.
Det är Sverige, det är Småland, det är ett annat sjuttiotal.
Tomas Bannerheds debutroman har hyllats av en enad kritikerkår som en knivskarp skildring av en pojkes våndor inför världen och vuxenheten.
Mitt betyg: ***** En annorlunda roman som passade mig just här och nu. Ett språk som gjorde mig nästan lyrisk när fåglar och deras fågelsånger beskrivs på ett för mig helt nytt sätt. Fastnar mest för hur göken beskrivs i sitt beteende.
Fick mig att tänka på en familj som fanns granngårds under min uppväxt där pappan åkte in och ut i psykvården som då hette "han har problem med nerverna". En otroligt kreativ och föreningsengagerad man när han mådde bra. Sonen som var min klasskamrat hade nog ett och annat att brottas med liksom Klas i Korparna, tyvärr dog han ung till följd av en cancersjukdom. Kanske var jag en av hans Veronikor...
Det dialektala ordet dän ler jag igenkännande mot när jag läser det mamma säger; "Min själ om jag inte tar dän innanfönstren idag"...
