Monsieur Pierre Arthens är världens främste matkritiker, gastronomins Påve, de överdådiga festmåltidernas Messias. Han kommer att dö i morgon. Han vet om det men han bryr sig inte: vid dödsrikets port söker han desperat efter en smak som vibrerar i hans hjärta, en smak från barndomen eller ungdomsåren, en originell och underbar anrättning som han anar är mer värd än alla de gästabud han har upplevt i egenskap av fulländad finsmakare. Så han minns. Tyst och ibland hetsigt följer han smakminnets slingringar, dyker ned i barndomens grytor, vandrar längs stränder och i köksträdgårdar, mellan land och hav, aromer och smaker, väldofter, vilt, kött, fisk och sina första likörer Han minns men han hittar inte. Inte än.
Boken utspelar sig på 7 Rue de Grenelle, i samma fastighet som "Igelkottens elegans", den döende mannens smakminnen alterneras med närstående personers kompromisslösa minnesbilder av honom. Renée får säga sitt, liksom även några av de andra i huset och dess omgivning.
Mitt betyg: * eller ** Den här berättelsen gillade jag inte men kom igenom den genom att skumläsa för att se om det fanns något intressant. Förstod den inte riktigt...för mig fanns det inget sammanhang alls...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar