Lizzie Doron
Vem är min far? Var är min far?I hela sin barndom på 50- och 60-talen ställde Lizzie Doron de frågorna till sin mor som vägrade att svara. Ingen annan svarade heller i kvarteret i utkanten av Tel Aviv där det bara bodde överlevande från Förintelsen.
Först i vuxen ålder och långsamt, bit för bit, fick Lizzie Doron reda på sanningen om sin far. Det var en lika glädjande som chockerande upptäckt för henne att han bokstavligen hade stått henne mycket närmare än hon någonsin hade kunnat tro.
Lizzie Dorons första bok på svenska, Varför kom du inte före kriget?, handlade om modern. Hennes nya, om fadern, blev en oerhörd succé i hemlandet.
Vem är min far? Var är min far?I hela sin barndom på 50- och 60-talen ställde Lizzie Doron de frågorna till sin mor som vägrade att svara. Ingen annan svarade heller i kvarteret i utkanten av Tel Aviv där det bara bodde överlevande från Förintelsen.
Först i vuxen ålder och långsamt, bit för bit, fick Lizzie Doron reda på sanningen om sin far. Det var en lika glädjande som chockerande upptäckt för henne att han bokstavligen hade stått henne mycket närmare än hon någonsin hade kunnat tro.
Lizzie Dorons första bok på svenska, Varför kom du inte före kriget?, handlade om modern. Hennes nya, om fadern, blev en oerhörd succé i hemlandet.
Mitt betyg: **** Ytterligare en bra bok av Doron. Modern som inte vill berätta hur det verkligen ligger till med fadern, vem är han, lever han, är han död? Många frågor som upptar Lizzies tankar. Ja, varför var modern tyst? Kanske för att minnena var så svåra. Återigen tänker jag på min egen mor som inte berättade något om sin familj i Polen som visade sig finnas. Jag hade en mormor som dog när jag var fem år och en moster som levde tills för några år sedan. Det finns också en kusin som är ett par år yngre än jag.
Min mamma kunde berätta ibland om kriget men aldrig om sin levande familj. Istället berättade hon olika saker vid olika tillfällen. När jag själv frågade fick jag ibland svar, ibland inte utan precis som Lizzie - tystnad men också ilska. Många pusselbitar men från olika pussel. Jag tror att detta andra världskrig satte djupa spår i människorna som var med. Djupa sår som aldrig läktes...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar