20 mars 2013

"Vad vi pratar om...

...när vi pratar om Anne Frank" och i läsecirkeln via nätet som Anna och Erika ordnat i samarbete med Brombergs bokförlag.

Den första novellen som har samma titel som boken Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank, skriven av Nathan Englander är nu läst och diskussionen avslutad.
En novell som väcker känslor och nya mänskliga, moraliska frågor... Vem kan man lita på? Jag väntade och väntade på att min bok skulle anlända i postfacket och i måndags kom den äntligen... läste och skrev i sista timmen ett inlägg i cirkeln enligt följande:
De tre ord jag kom att tänka på är: Förvånande, Oförväntande och Tankeväckande.
Förvånande för att den beskriver en relation mellan vänner som jag absolut inte förväntat mig samt droganvändningen. Oförväntande är ju förstås likt förvånande men samtalet får olika vändningar och slutet är oförväntat och lämnar tankar som “Vem i hela världen kan man lita på...”
Att en ny förintelse skulle vara att gifta sig med en icke-jude fick mig också att tänka på renrasigheten som Hitler så tydligt predikade. Icke att förglömma att den även fanns i Sverige innan Hitlers tid (Farfar var rasbiolog av Eva F Dahlgren).
Att diskutera religion och politik kan göra de närmaste vänner till fiender... lite så var det ju under andra världskriget där juden som varit din bästa vän blev din värsta fiende...och historien upprepade sig även i det forna Jugoslavien.
Skulle det kunna hända här? I vårt “trygga” lilla Sverige? Vem är din vän när det blåser riktigt kallt? Hur viktig är just bara människan? Vilka värderingar skulle vi ta med oss om vi blev drabbade av krig och var tvungna att fly till en helt annan kultur med en helt annan religion?
Många som var med under Förintelsen ville bara glömma... har de kunnat det eller har de kunnat glömma?
Många stora frågor och tankar väcker denna lilla novell...
 
Självklart skulle vi ta med oss de värderingar vi har nu i våra liv men det allra viktigaste är vilka värderingar vi skulle släppa först och vilket vi skulle hålla fast i in i det längsta...
Tänker fortfarande på novell nr 1, den är svår att släppa... Snart kommer tankar om novell nr 2.

9 kommentarer:

  1. Ja diskuttera politik brukar jag passa mig för på fester, inte bra.
    Visst får man fundera en del kring novellerna.
    Mia

    SvaraRadera
  2. Ett spännande sätt att bokprata på. Intressant att kika in hos alla novellcirklare är det också.

    SvaraRadera
  3. Absolut, Mia de är tankeväckande och det är lärorikt som du Erika nämnde och en helt annan läsning blir det, till det bättre :-)

    SvaraRadera
  4. Jag har väldigt svårt att släppa den här novellen.

    SvaraRadera
  5. Roligt att titta runt hos er alla som är med i cirkeln!

    SvaraRadera
  6. Det är en novell som man verkligen minns. Jag bär med mig Anne Frank leken länge.

    SvaraRadera
  7. Håller med om att den var tankeväckande!

    SvaraRadera
  8. Verkligen roligt det här med läsecirkel via nätet - läsningen får en helt annan dimension!

    SvaraRadera
  9. måste bara skriva att mitt inlägg blev så konstigt av allt klipp o klistra, icke estetiskt tilltalande men, men bättre lycka nästa gång ;)

    SvaraRadera