I åtta år har Mathilde arbetat på samma företag, i harmoni med sin chef och sina kollegor. En dag händer något. Det tar månader innan hon kommer på vad det är och när det hände. Efter en tid, utan någon uttalad anledning, har Mathilde inget att göra längre. Så hon låter timmarna gå. Timmar som hon inte talar om, timmar som hon skäms över.
Thibault arbetar som akutläkare i Paris. Han längtar efter gensvar från kvinnan han älskar. Vardagen består av andras åkommor, smärta och ensamhet.
Mathilde och Thibault känner inte varandra. De är bara två silhuetter bland miljoner andra. Två silhuetter som skulle kunna träffas, stöta ihop eller bara passera varandra. Underjordiska timmar är en roman om tyst våld. Mitt i en pulserande storstad riskerar man att förlora sig själv utan att det hörs ett knyst.
Mitt betyg: ***** En mycket läsvärd och aktuell berättelse om mobbing på arbetet. Det är en stark berättelse som berör mig. Framförallt karaktären Mathilde som blir helt utfryst...det är fruktansvärt att bli utestängd på detta sätt...
Delpine de Vigan har även skrivit No och jag som jag också tyckte mycket om. Jag ser fram emot att läsa hennes bok Dagar utan hunger som handlar om anorexia och var hennes debutbok och nu finns översatt till svenska.
Här kommer jag att skriva om de böcker jag läst och dess baksidetexter samt ett "betyg" i form av stjärnor. * Rekommenderar den inte, ville inte läsa klart ** Svår att komma in i men kom igenom den *** En medelmåttigbok, varken bra eller mindre bra **** Mycket bra ***** Så Bra att det var svårt att lägga boken ifrån mig. Författare (klicka på namnet så får du läsa mer om författaren), bild på boken (klicka på bilden och du kommer till Adlibris sida) ...och så lite film jag sett...
14 apr. 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det var en riktigt gripande bok, hon skriver så osentimentalt om det allra svåraste...
SvaraRaderaKan bara hålla med dig! Har du läst Dagar utan hunger?
SvaraRadera