Skynda att älska

Alex Schulman Redan som barn reflekterar Alex över att hans pappa inte kastar upp honom i luften och busar med honom som kompisarnas pappor gör. Och som ung vuxen bär han en ständig oro för att pappan ska gå upp mitt i natten och råka trilla. Mer än en gång har det hänt att han fått lämna krogkön för att i ilfart åka hem och hjälpa pappa. Och istället för att komma hem på den årliga kräftskivan får han och fadern vänja sig vid att ses på ålderdomshemmet med insmugglade kräftor och whisky. Allan Schulman gick bort 2003, Alex var då 27 år, Allan 84. Efter begravningen kämpar Alex med sina egna känslor och han blir en mästare på att stänga av dem, tills en dag då det inte går att hålla dem tillbaka längre.
Mitt betyg: ***** "Ramlade" över boken på en bokrea på ICA-MAXI, endast 25:- för ett inbundet exemplar. Jag har velat läsa denna bok och jag är glad att jag har gjort det! Det var en ömsint berättelse som jag ibland kunde känna igen mig i för att min egen pappa också var till åren. Året jag föddes fyllde pappa 53 år, vi hade dock inte den varma relationen mellan oss som Alex och hans pappa. I ett av de sista kapitlen blir det väldigt känslosamt. Alex förvånar mig liksom Johanna Sundström i "Vinteräpplen" med sitt skrivande. Unga kända människor, "inne"-kändisar som visar att de kan skriva så att det berör. Jag tycker om att förvånas!